Ge din hund naturlig mat!

Anna Hielm-Björkman, DVM, PHD vid Helsinki Universitet i Finland. Har varit med i ett forskningsprojekt kring hund och färsk- och råfoder som startades 2003, och som inom en mycket snart framtid kommer att leda till 3 doktorsavhandlingar och 7 licentiat-avhandlingar, troligtvis under 2014.

Anna bemötte det vetenskapliga arbete som varit på tapeten de senaste månaderna, det vill säga att hundar, till skillnad från vargar, har några gener som möjliggör upptaget av kolhydrater/stärkelse, som i media har presenterats så att det har låtit som om hundar bör äta detta. Visst, det finns en sådan skillnad, säger Anna, men levern saknar i princip alla enzymer som bryter ner kolhydrater. Det är viktigt att fråga sig vad denna skillnad mellan vargar och hundar beror på.

Den studie som genomförts och som nu bearbetas i Finland baseras från första början på hela 6000 hundar och är de första studierna kring färkfoder/rawfood. Det som hon kan säga så här i slutet av forskningsarbetet är att det allra mesta talar för utfodring enligt detta sätt. Om hon skulle se några som helst risker är det att det finns en risk för att det blir för stort upptag av de fettlösliga D- och E-vitaminerna, genom för stort intag av inälvor som lever. Därför bör man inte ge hunden detta mer än 1-2 gånger i veckan. Om en hund får i sig för mycket D- och E-vitamin kan den få ont i magen.

En allvarligare risk är att hundarna får i sig för lite kalcium, vilket är det största problemet hon ser med den här typen av utfodring. Vi som sitter i församlingen är på ett eller annat sätt inblandade i att hjälp folk att ge rätt mat till sina hundar, därför uppmanar hon oss att se till så att hundarna antingen äter ett färskfoder med malda ben i, eller att man är noga med att ge hunden ben varje vecka. Om vi är osäkra på att någon hund faktiskt inte får i sig de ben som är så viktiga, så ska vi poängtera detta mycket noga och se till så att hundägaren ger hunden mat med ben i. Anledningen till att detta är så allvarligt är att om det blivit en skada på grund av detta, så är det omöjligt att rätta till.

En vanlig myt som hon vill avfärda är att hundar får salmonella av denna utfodringsmodell. "Hundar får inte salmonella", hävdar hon bestämt. Och skulle det vara så att det gick att få det, så menar hon att det är ett mycket litet bekymmer. I USA får 1,4 miljonerav landets 270 miljoner invånare salomonella varje år, av dessa dör 400 personer. En siffra som kan tyckas hög, men den ska jämföras med att det årligen dör 36.000 människor av influensa. De som dör i salmonella är dessutom antingen sjuka i AIDS, nyfödda eller riktigt gamla, det vill säga de har samtliga ett mycket dåligt immunsystem.

Precis som när det gäller torrfoder är naturligtvis kvaliteten på olika färskfoder/rawfood olika, men det är lättare att sätta sig in i detta än i torrfoderdjungeln, eftersom dessa produkter innehåller få ingredienser och inte är tillagad. Det är betydligt enklare att veta vad man får. Det går till exempel mycket bra att använda sig av sina egna sinnen för att se vad man stoppar i hunden. Hur luktar maten? I princip ska den inte lukta på annat sätt än om det är kött som du lagar till dig själv. Det ska vara en fräsch lukt, och inte lukta minsta lilla ruttet. Det ska heller inte vara något spannmål tillsatt, utan det ska vara en ren köttprodukt.

Ett bra färskfoder strävar efter att vara naturlig föda, det vill säga rått kött och råa ben. Enligt vissa producenter bör man tillsätta grönsaker, enligt andra inte. De som tillsätter grönsaker gör det för vitaminernas skull (Musch Barf, Jipotimas). De som tillsätter viaminer gör det antagligen för att det då får kallas helfoder (Vom og Hundemat). De som varken har vitaminer eller grönsaker menar att hunden får i sig det den behöver enbart genom kött och ben (Sund Hundmat).

Dessa färskfoder/rawfood företag jobbar efter att hundens kropp visar att den är en köttätare. Trots att hunden bott tillsammans med oss människor under lång tid, så är den mer eller mindre fortfarande en varg rent fysiologiskt. Evolutionen går långsamt och egentligen är dessa cirka 15.000 år av samlevnad en mycket kort period rent evolutionärt. Skillnaden mellan en varg och en hund är att tänderna och hjärnan blivit mindre, förutom den lilla enzymskillnad som togs upp i början av artikeln). Hunden har, precis som vargen, inga malande tänder, utan de ska skära. Käken kan också enbart gå upp och ner, inte i sidled som gräsätande djurs käkar gör. På grund av tänder och käkar så kan hundar alltså äta och tillgodogöra sig gräs. Det kommer ut i helt osmält form i andra änden. Varför äter då hunden gräs? Troligtvis för att rensa tarmen ("Plant eating in dogs" Sueda 2007).

Hundens magsäck är stor, av en så kallad depåmodell. Det innebär att hunden ska äta mycket på en gång. Hunden kan få i sig häpnadsväckande 10% av sin kroppsvikt på en enda måltid.

Hundens tarmar är å andra sidan korta, vilket också tyder på att de är skapta för att äta kött och ben, inte grönsaker.

Färskfoder/rawfood bygger på att rått är naturligt och att kokta ben är farligt. När maten hettas upp i över 42 grader förstörs viktiga enzymer. Kokta ben blir dessutom hårdare än vad de råa är. Om du har ett rått ben och ett kokt ben och krossar dem kommer du se att de råa benet blir till bitar, medan det kokta benet blir till stickor. Det är alltså tillagade ben som är skadliga, eftersom de blir vassa.

Snabbkurs i BARF:

• Varje vecka växla mellan minst tre djurarter.
• 60% av utfodringen ska bestå av köttiga ben, tex kycklingvinge, grisfot etc.
• Resten ska vara kött, organ, fisk Organ ska ges 1-2 gånger i veckan, inte mer på grund av fettlösliga vitaminer.
• Ge lite råa grönsaker.

Om man inte vill tänka själv och ha eget ansvar för vad hunden får i sig när man BARFar så kan man välja ett färdigt alternativ som har gjort tankearbetet åt dig. Vissa av alternativen har många olika varierade produkter och färdiga måltider som gör det lätt för dig.

De tio avhandlingarna som är på gång inom ämnet hund och färskfoder/rawfood kommer att publiceras inom ett år, samtliga vid Helsingfors Universitet. Vi ser med spänning fram emot detta.

Källa: Föreläsning med leg.vet Anna Hielm-Björkman, Stockholm 13 februari